Större systemförändring än väntat

Emilia Appelqvist och Pauline Hammarlund gjorde målen när Sverige vann med 2–1 hemma mot Slovakien och samtidigt blev åttonde lag att kvala in till EM-slutspelet i Nederländerna nästa år.

Det visade sig också att förändringarna av det svenska spelet var långt mer genomgripande än jag hade trott. Pia Sundhage och hennes spelare kallar fortfarande systemet för 4–3–3, men det jag såg på Gamla Ullevi var definitivt mycket mer 4–4–2 med mittfältsdiamant än något 4–3–3.

Nycklarna för att få det nya spelsättet att funka ligger dels hos den offensiva mittfältsspetsen, Kosovare Asllani, dels hos ytterbackarna som både får ansvar för anfall och försvar på kanterna. Efter matchen pratade jag därför med både Asllani och Jessica Samuelsson om det nya upplägget.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Mer om det i ett senare inlägg. Det börjar ju bliv läggdags nu…

Innan jag sätter punkt konstaterar jag att Sundhage verkar väldigt mån om att få till två landskamper i landslagsperioden i oktober, att allt talar för att Stina Blackstenius kommer att spela U20-VM senare i höst samt att Belgien och Rumänien tagit stora steg mot sina första EM-slutspel.

Belgien har med stor sannolikhet redan tagit tillräckligt med poäng för att ta en direktplats.  Troligen blir laget helt EM-klart under fredagskvällen. Det blir man om antingen Tyskland slår Ryssland, Portugal slår Finland eller Italien tappar poäng mot Nordirland.

För Rumänien innebär dagens seger mot Ukraina att laget minst får spela playoff. Med hemmaseger mot Grekland på tisdag finns faktiskt en ganska hyfsad chans att rumänskorna till och med kan ta en direktplats.

Slutligen skrev jag under torsdagskvällen en krönika till BT om de nya förändringarna i landslaget. Läs krönikan här.

One thought on “Större systemförändring än väntat

  1. Har lite svårt att förstå hyllningarna efter 2-1 mot ett svagt motstånd. Andra halvlek mot Slovakien var inte ett dugg bättre än gruppspelsmatcherna i OS. Tempofattigt, missade passningar, felvända spelare och en aning långsamt.
    Men det var lite annorlunda, lite nytt (fjärde el femte spelsystemet?), nu ett centralt spel med försök till fler kortpassningar. Borta var de långa djupledsbollarna med två-tre jagande anfallare där framme.
    Om man nu ska spela på det här sättet bör man väl ta ut spelare som passar in i det nya. Fler tekniska och bättre passningsspelare som inte behöver vara så snabba och löpstarka.
    Men vad händer om det blir ett dassigt resultat mot Danmark nästa månad?
    Är det dags för ett nytt systembyte då?
    Det är ingen styrka att byta spelsystem hela tiden, det är en svaghet hos ledningen.
    Sundhage tycker nu helt plötsligt att det är jättekul igen efter OS-silvret. Man kan ju fråga sig om landslaget är till för att glädja Sundhage, därför alla systembyten och humörsvängningar.
    Eller är Sundhage anställd att leda landslaget, hitta ett fungerande spelsystem som passar de bästa spelarna, ha en långsiktig plan hur man ska utveckla spelarna och landslaget, föra svenska landslagsfotboll framåt.
    PS. Kom nu inte med någon Sundhage-hyllning för att de parkerade bussen i OS, det hade alla tv-tittare klarat av att förändra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s