OS-silver – en framgång som svider

Silvia Neid

Silvia Neid

Tyskland är olympiska fotbollsmästarinnor för första gången. I sin sista match som tysk förbundskapten förde Silvia Neid sitt lag till 2–1-seger mot Sverige – och ett historiskt OS-guld.

Matchhjälte blev Dzsenifer Marozsan som gjorde 1,5 mål. Hon smekte läckert in 1–0-målet i början av den andra halvleken, sedan Nilla Fischer misslyckats med att styra undan ett inspel från Melanie Leupolz:

Sverige gjorde en helt ok match, men den tyska segern var ändå odiskutabel. Jag räknade till 6–3 i tysk favör i klara målchanser. 2–1 var således ett rimligt resultat.

Sedan var det förstås otroligt tråkigt att 2–0-målet var ett självmål från Linda Sembrant:

Sverige och Stina Blackstenius gjorde ett snyggt reduceringsmål efter fint förarbete av Kosovare Asllani och Olivia Schough.

Jag tycker att Sverige gjorde sin bästa insats i OS. Men just nu är det svårt att vara nöjd och glad. Och jag kan inte släppa åsikten att Pia Sundhage gjorde en tveksam insats i sitt taktiska upplägg, och i sina byten.

Startelvan har jag kommenterat i de två senaste inläggen. Jag tyckte alltså att Blackstenius borde ha spelat från start. Men det kändes ok att plocka Sofia Jakobsson när LFC-forwarden byttes in. Det kom också föredömligt tidigt. Så långt inga konstigheter.

Men det andra bytet? Att sätta in Pauline Hammarlund kändes självklart. Men att ta ut Asllani? Hur tänkte Sundhage där? I mina ögon var Asllani en av matchens allra bästa spelare. Hennes kreativitet och bolltrygghet var otroligt viktig för vårt spel.

För att Sverige skulle lyckas slå Tyskland fanns inte utrymme för misstag. Det blev lite för många, såväl ett par olyckliga på planen som några från ledarsidan.

Men vi fick i alla fall ett silver – och där inte så dåligt. Nu skall jag skriva BT-krönika. Slutorden blir förstås: Grattis Tyskland till ert första OS-guld.

16 thoughts on “OS-silver – en framgång som svider

  1. En ok svensk insats även om tyskorna spelade något försiktigt i början. Sedan var det tysk dominans som borde resulterat i flera mål
    Det som tyskorna hade, en lirare som Marozsan, lyste med sin frånvaro för svensk del. Även om Asllani försökte men ändå saknade mer styrka och pondus i avgjorande läget.
    Rätt lag vann, rätt fotboll också, även om tyskorna spelade för mycket taktiskt efter lednings målet.
    Självmålet då talar om hur lite tar man till sig de tekniska bitarna i spelarnas utveckling, målet kändes nämligen för billigt

  2. Grattis Tyskland.Ni fick något orättfärdigt inte vara med i OS i London pga att Europa inte har ett rättvist kvalsystem.Rättvisa har skipats,en så kallad poetisk rättvisa

  3. Det blev en till stora delar helt annan match än de två föregående för Sverige. Nu var det nästan tillbaka till ”fart och fläkt” igen. En indikation på det såg vi redan i startelvan med Schough och Jakobsson. Ett olyckligt val – inte för att någon är ”dålig”, utan för att det inte blir så mycket av alla ”löpmeter” och, viktigast – det fanns bättre och mer målfarliga alternativ i Blackstenius och Hammarlund. Varför börja med de minst målfarliga?

    Schelin har spelat ca 600 minuter (dvs rubbet) och gjort ett tröstmål, medan Blackstenius på sönderhackade ca 220 minuter gjort två mål. Vad drar Sundhage för slutsats av det?

    Varför låta Jakobsson spela 10 minuter av andra halvlek? Verkar helt meningslöst. Hon kan knappast blivit så trött på den stunden att det skulle motivera ett byte. Jag tycker alltså inte det var ”föredömligt tidigt” utan ogenomtänkt sent. Kom Sundhage plötsligt på att man måste ha in en målgörare efter baklängesmålet? Det var inte längre Jakobssons uppgift? Blackstenius hade kunnat komma in bättre preparerad och uträttat mer om hon fått en hel halvlek.

    Under detta OS har (eller borde i alla fall ha) Rolfö och Blackstenius etablerat sig som självklara toppforwards. Detta är framtidsnamnen. Schelin kan hänga med i landslaget några år till som omskolad yttermittfältare om hon får till bollmottagning och passningskvalitet. Seger, Dahlqvist och Asllani funkar nog några år till på mittfältet. Samuelsson är ohotad som högerback och Rubensson är bra på andra kanten. I mitten bör Ericsson komma in för av ta över efter Fischer/Sembrant. Berglund? Njae, kanske. Hedvig är 33, dags att tänka på epilogen? Den som ska ta över måste nu få speltid.

    Allt som allt – Tyskland var lite vassare och det vill jag påstå inte är slump eller tur utan kännetecken på ett mästarlag. Om man vrider lite på Gary Linekers klassiska citat: ”Fotboll är ett enkelt spel. 22 spelare jagar en boll i 90 minuter och sedan slutar det med att Tyskland vunnit.”

    Grattis till Tyskland och en avgående förbundskapten som är Neid och glad!

    OCH – TROTS KROSSADE GULDDRÖMMAR: GRATTIS TILL SVERIGE OCH FÖRSTA OS-MEDALJEN!

  4. Varför parkerade Sverige inte bussen igen? Man gav verkligen Tyskland matchen som de ville ha. Okej, den offensiva satsningen såg okej ut i första halvlek, med chanser åt båda hållen. Men en offensiv satsning utan en spelare som kan göra mål känns ganska meningslös, varför bänkades Blackstenius när Sverige försökte bjud upp? Hade det gått bättre med en ultradefensiv strategi? Det får vi tyvärr aldrig veta. Det enda vi vet är att strategin som bragdartat tog det här laget till final övergavs, med förlust som följd.

    • Håller med noon varför inte hålla kvar vid det senaste spelsystemet. Blackstenius på topp och byta av Sofia efter en halvlek mot Appelqvist. Kan man besegra USA och Brasilien hade man kunnat vunnit över Tyskland också.

  5. Domaren la bra till 2 minuter klagar man på.Snabba byten och inga skador så två minuter är okey.Varför skulle domaren lägga till mer

  6. Ett både märkligt och löjligt uttalande av Pia Sundhage varför hon dissade Stina Blackstenius i startelvan och valde Sofia Jakobsson: ”Jag vill ha mer snabbhet.” Nu är ju verkligheten sådan att Blackstenius är både snabb och effektiv, medan Jakobsson är snabb och ineffektiv. Det är mycket som förbryllar när det gäller Sundhages spelarval och spelarbyten, även om hon, i rättvisans namn, säkert inte är ensam om detta bland all världens förbundskaptener – fast det är en helt annan historia…

    • Uffe, håller helt med om Blackstenius vs Jakobsson. Klasskillnad. Att ha kvar Schough på plan och i stället byta ut Asllani förbryllar också. Men Sundhages märkliga spelarval och spelarbyten har pågått i snart fyra år. Under dessa fyra år har de heller inte lyckats träna in några givna uppspelsvägar. Förutom att ”parkera bussen” går allt på chans.

      • Sundhage tycks ju hela tiden ha försökt att bygga ett lag som ska spela på chans. För det är ju den effekt man får när man väljer att spela med tre forwards som Schough, Jakobsson och Schelin. Ingen av dem är speciellt användbar i det felvända spelet, de vinner knappt några luftdueller, så det går inte att lyfta bollar mot dem, utan alla tre skall helst ha bollar in bakom motståndarnas backlinje.

  7. En detalj som jag blev lite deprimerad av var efter reduceringen. Visserligen var det mycket tryck framåt, och faktiskt rätt så många chanser ur det vilda spelet, men tyskorna hade ofta väldigt lätt att försvara sig då det antingen kom 60-meters-uppspel från någon i försvarslinjen, eller chansspel på en rak linje, hela tiden med enbart riktning ”framåt!”.
    Det fanns rätt många lägen kring kvarten kvar där svenska uppspel bröts enkelt för att de i desperation riktades rätt fram istället för att breddas ut eller spelats tillbaka till en bättre placerad spelare. Att spelare med den rutin som ändå finns i landslaget faller tillbaka till den typen av fotboll är konstigt. Vi talar ändå om dryga tjugo minuter kvar av matchen efter reduceringen.

    Jag tycker att det blir tydligt vad det finns för grundprinciper och tankar när ett lag hamnar i pressade situationer och tvingas jaga kvittering eller liknande. Nu såg jag mest stress och chansspel, inte så mycket tro på att ”våra metoder och vårt spel ger resultat”. Att med kvarten kvar skyffla upp höjdbollar tre-fyra gånger på raken känns inte stabilt.

    Summa summarum, en OS-medalj är jättebra, men det finns så mycket håligheter och lappningar och lagningar i landslaget att jag inte riktigt kan glädjas fullt ut. Kan bara hoppas på att det byggs nytt och generationsväxlas i lämpliga mängder.

    För övrigt – som vanligt – en bra turneringsinsats av Johan. Och då var du ändå inte på plats.

  8. Damlandslaget har spelat sina viktigaste tre matcher någonsin den senaste veckan. Med ett fantastiskt resultat – OS-silver! Grattis tjejer!
    SvFF har lyckats prestera en (1!) story om en (1!) spelare – Stina Blackstenius.
    Sedan samlingen den 20 juli (en månad sedan!) kan läggas till en (1!) text om Lotta Schelin. I övrigt har det varit några grå intervjuer med Sundhage.
    Här har SvFF haft en gyllne chans att presentera OS-spelare som Jonna A, Jessica S, Elin R, Magdalena E, E Appelqivst m fl. Unga, rätt okända spelare för ”Svensson”, men stjärnor i sina klubblag i Damallsvenskan där de fostrats till att bli landslagsspelare.
    Kommande helg kör Damallsvenskan igång igen utan att dessa toppspelare blivit omskrivna av sitt eget förbund.
    Vad är förbundets strategi efter succén i Brasilien?
    Hur ska SvFF och EFD jobba vidare efter tittarsuccén i OS?
    Ger mig fan på att om Sundhage skulle åka runt på seriematcherna och skriva autografer skulle det komma flera hundra extra. Hon skulle själv säkert njuta enormt av uppmärksamheten medan spelarna glöms bort, kämpar vidare i sina klubblag, i en rätt så grå och trist vardag. Utan att få den uppmärksamhet de förtjänar – av sitt eget förbund!

  9. Med lite distans till det hela kan man konstatera att visst blev resultatet lyckat, ett OS-silver är inte att förakta. Men hur ska vi ha det i damfotbollens Sverige? Om det nu blir poppis med parkerade bussar, hur kommer urval av spelare då se ut, är det en väg att gå mot framtidens fotboll, när man plockar av Asllani, den i stort sett enda tekniska och kreativa spelare vi har, även om kanske det saknas lite fysik i henne. Jag har alltid påtalat vikten av att tänka långsiktigt, i ett förbund måste man ju ha en plan för dom kommande 15-20 åren, och arbeta mot dom och tror inte att det är så just nu. Alla här vet ju att jag inte gillar Sundhage, hon är förvisso en ikon i fotbollen, men hon har knappt förändrat något under fyra år, bytt spelare endast när någon slutat, visat sig vara taktiskt okunnig. Parkera en buss är inte så svårt, gjort konstiga byten under alla år, men framför allt vinner hon nästan inga matcher mot topp 6 nationer, mitt tips innan OS var att efter turneringen skulle vi ha den sämsta rankingen någonsin. Två matcher vunna på straffar kommer göra att jag hade fel, och jag är trots allt nöjd med det, man kan ju kalla det KARMA i kvart och semi var vi inte värda att vinna, men vann. I finalen tycker jag dock att vi var lite värda att vinna, men då förlorade vi. Men jag hoppas att denna silvermedalj inte innebär en fortsatt stagnation av svensk damfotboll.

  10. Stort grattis till en ganska välspelad fotbollsmatch och ett underbart OS-silver. Nu fick Sundhage chansen att sluta på topp, hoppas hon tar den. Hon har under sin tid i princip bara vunnit två viktiga matcher under speltid. Under EM hemma var enda riktiga matchen mot Danmark, 1-1, och sen förlust mot Tyskland. Vinsterna mot blåbärsnationerna räknar vi faktiskt inte. VM, ett komplett fiasko. Däremot vann vi ju mot Skottland i slutet på kvalet så den matchen för ju räknas. Den andra vinsten var ju OS-kvalet mot Holland även om vi får tacka mittbacken för assist. OS-gruppspel tämligen misslyckat, vinst mot Sydafrika med en boll som är inne som självmål innan Fischer trycker in den igen. Inga spelvinster i slutspelet, två straffsparksavgöranden och därefter förlust. Egentligen ganska fantastiskt att man kan få ett OS-silver på detta. Men som sagt stort grattis tjejer.
    Nu byter vi förbundskapten, gör en del förändringar i truppen, och satsar på ett vinnande fotbollsspel.

    Heja Sverige
    Christoffer

    • Även om det kändes som en seger blev det ju faktiskt 1–1 mot Holland i OS-kvalet… Tycker att du glömmer OS-kvalmatcherna mot Norge och Schweiz, det är ändå två rätt vassa lag.

  11. Hej, tack, visst blev det 1-1 mot Holland med jag menar att den bildliga vinsten var ju att vi tog oss till OS. Utan mittbackens assist hade vi sannolikt missat OS för spelet i övrigt den matchen var inte det bästa. Jag håller även med om att Norge och Schweiz är ganska vassa lag, men jag menar att vi måste hitta en modell som gör att vi med en offensiv och konstruktiv anfallsfotboll även kan slå de bästa lagen. Vill på nytt påminna om VM 2011 när Dennerby både slog USA i gruppspelet och vann VM-brons utan straffsparksavgörande. Därefter förlorade ju Dennerby OS-kvarten mot just det rätt vassa Norge…

    Heja Sverige
    Christoffer

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s