En krönika om forwardsval

EM-platsen kommer närmare och närmare. Men allra närmast är OS. Och även om dagens resultat var bra kan jag inte låta bli att fortsätta att ifrågasätta Pia Sundhage:s val av forwards.

I kväll blev ju spelet flera klasser bättre den sista halvtimmen, när Linköpingsduon Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius kom in. De första 60 minuterna gjorde Sverige två hörnmål, men i spelet hade vi bara tre–fyra klara målchanser.

De sista 30 minuterna spelade vårt lag till sig massor av chanser. Jag hörde att Pia Sundhage till TV12 delvis förklarade det med att polskorna blev trötta. Det är givetvis en förklaring. Men som jag ser det var den viktigaste förklaringen att vi avslutade matchen med tre forwards som inte bara yrade omkring, utan som sökte samarbeten både med varandra och med mittfältet.

Jag har i kväll skrivit en krönika till BT i frågan. Den läser du här. Jag hinner inte dyka djupare i frågan i dag. Men kanske att det kan finnas tid till det i helgen.

En som var vansinnigt positiv till det mesta kring dagens svenska insats var Radiosportens Anette Börjesson. Lyssna på hennes analys här.

2 thoughts on “En krönika om forwardsval

  1. Ja, det är svårt att inte hålla med om det. Sverige har i stort sett inte lyckats skapa någonting offensivt med Sundhages trio. Inte var det bättre senast mot Slovakien när Hammarlund ersatte Schelin. I övrigt tyckte jag att Berglund såg högst medioker ut, frågan är om inte Ilestedt gick förbi, eller åtminstone tog upp kampen på allvar om den tredje mittbacksplatsen i OS som man väl får anta att det handlar om. Samuelsson fick inte heller speciellt mycket uträttat, Dahlkvist likaså. Hoppas att Seger och Asllani tillsammans på mittfältet kan bidra till den kreativitet som våra anfallare saknar (om nu Sundhage kör vidare på sin trio). För inte ens Sundhage kan väl peta Asllani efter idag, hon var nog, utan att imponera alltför mycket, ändå planens bästa spelare.

  2. Att Rolfö och Blackstenius fungerar bättre ihop är inte så konstigt då de ju spelar tillsammans i klubblaget. När Kosse är tillbaka på mittfältet får de också en teknisk rörlig spelare som till viss del påminner om Pernille Harder att kombinera med och där känns det ju som att det kan bli riktigt bra. Jag vill också vidhålla att det är ett problem att Schelin är omöjlig att peta för även om hon har en rätt hög högstanivå så är lägstanivån riktigt låg numera och hon är inte längre att se som den ‘världsstjärna’ hon en gång möjligen va.

    Lite oroväckande att Samuelsson inte fick till det riktigt och kanske skulle det vara läge att testa Lina Nilsson i nästa match då jag tyckte hon va riktigt bra i mötet mot LFC sist. Moldavien är ju också helt ofarliga offensivt så därmed känns det som ett bra alternativ.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s